men det kanske du förstod

jag tror att jag just slände idén om en magisterexamen på soptippen. jag tror inte att jag vill eftersom jag två gånger i rad nu har tackat nej till att gå på föreläsning. jag tror att jag får ångest av universitetet. jag vet inte. jag vet faktiskt inte. gud, det var så länge sedan jag visste något. vad ska jag ha på mig imorgon tror du? tyll? platå? jag har kommit hem nu och dirket kommer det saker att ordna. jag trodde att det skulle gå lätt men det gjorde det inte och nu har jag precis smsat dig och det känns ju ganska futtigt. "snart kommer det en överraskning på posten". och hur ska jag säga det här ... jo ... han blev alltså blank och stel i ögonen och sa att hon skulle komma också men det verkar inte som om det är samman med honom. (alltså tillsammans med honom)