metaforen hela tiden

idag har jag blivit mycket glad över att det finns förklaringar till så mycket, och samband. satt på bibblan och var alldeles uppe i varv över att metaforen trädet bidrog till att forma de rasistiska argumenten i slutet av 1800-talet (det darwinistiska "trädet" ersatte metaforen om trappan - ett framåtskridande som var determinerat men som också gällde alla människor/samhällen i lika hög grad - och ett träd börjar med en gemensam rot men spretar sedan mer och mer: man kunde alltså påstå att raserna blev mer och mer olika varandra och att vissa raser växte högre än andra och att detta var naturens önskan). metaforen alltså.

sedan har jag varit ganska uppe i varv över sharksplaner och skrivandet och det konkreta som är: skriva ut, klippa, skriva adress, sätta frimärken.
och över min nya delkurs som är postkolonial teori och där läraren får säga "men det är DJÄVLIGT många som dör" (om aids). eller jag menar att politiken blev synlig plötsligt. jag menar att vi får börja läsa sådana jag vill läsa nu.

så jag går ifrån lektionen fort för att ingen ska hinna slänga sig över mig och berätta hur ORIMLIGT mycket vi ska läsa och hur DYRT det kommer bli (jag undrar vilka som hoppar av snart).

sen är min fråga: hur mycket får man använda sig av ordet "flickan" i text?

ps. tråkigt ååågustpris den här gången. per nilsson var ju visserligen en av mina bästa när jag var ung på munkebäcksbiblioteket, men det var ju länge sen. är han bra än? och alakoski. jag kan inte låta bli att tänka att det var präktigt. men jag har ju inte läst den.