Årsbästa

Den lilla romanen är till skilland mot den stora ungefär 120 sidor lång och innehåller inget av levnadstecknin eller existentialism. Den har kvalité. Med kvalité menat sådant som är tillräckligt enkelt för att kunna uppfattas som bra, men som är ändå enklare så att alla kan förstå det. Den lilla romanen försöker inte skrämmas eller säga sanningar. Den försöker handla om något.

Jag skapar en buzz nu.

Ska vi satsa på det där vi bestämde förut med journalisterna, den där pjäsen eller något helt nytt, eller ska vi satsa på ett utdrag ur det vi håller på med nu?

Årsbästalistor var det ja: Niclas Nilsson "Patriarkat", Hanna Hallgren i allra största allmänhet, Ida Jessen tydligen och "Ida" av Gertrude Stein. (Hur går det med "Slut" förresten?) Fibes oh Fibes "Get up", NASs "Black Republican" och allt som hände i början av året och som ingen minns längre. Jo, nu minns jag en sak: Morrissey! Ha ha. Och den där låten som vi alla grät till en sen kväll efter att vi lekt "varför är näsan så lång på isbjörnen" leken.

Fast mest är du min årsbästa!